En histologisk jämförelse av kärlförsörjning i friskt och cystiskt förändrat endometrium hos tik

Cystisk endometriehyperplasi (CEH), är en mycket vanligt förekommande patologisk förändring hos framför allt äldre tikar, som innebär att körtelgångar i livmoder slemhinnan \nfokalt dilateras och fylls med sekret så att cystor bildas. Dessa cystor kan bli uppemot en centimeter i diameter, ibland större, och anses uppkomma under diöstrusfasen av \nlöpningscykeln. Drabbade tikar är ofta symptomlösa men de kan uppvisa nedsatt allmäntillstånd, flytning och oförmåga att bli dräktiga. De har även en ökad risk att utveckla \nallvarligare uteruspatologier såsom varbildande livmoderinflammation (pyometra). \n \nI dennastudie har vi försökt bidra till kartläggningen av vad som händer i endometriet under utvecklingen av cystiska förändringar. Det finns olika sätt att histologiskt klassificera uterus patologier. Dow föreslog 1957 en \nfyrgradig indelning, där grupp I innebär CEH, grupp II \ninnebär CEH med inflammatoriskt cellinfiltrat och grupp III & IV inkluderar olika typer av varbildande livmoderinflammation. \n \nTrots att CEH är en vanlig patologisk förändring hos tik, \noch trots att konsekvenserna kan bli allvarliga, \när patogenesen ännu inte helt utredd. Det är känt att tikar som inte har valpat är predisponerade, att det finns en genetisk komponent, samt att framför allt äldre tikar under \ndiöstrusfasen drabbas. Varför vissa körtelgångar omvandlas till cystor står dock obesvarat. \n \nSyftet med detta arbete var att studera graden av vaskularisering i normalt endometrium jämfört med i cystiskt förändrat endometrium utan inflammation (Dow grupp I). \n \nHypotesen var att det finns fler kapillärer i normalt endometrium än i cystiskt förändrat endometrium. Patologiskt förändrad uterus vävnad från fem tikar samt normal uterusvävnad från fem tikar i diöstrus undersöktes \nhistologiskt avseende förekomst av olika stora kärl. Små kärl innebar att två eller färre endotelkärnor var synliga vid tvärsnittat kärl och stora kärl innebar tre eller fler \nsynliga kärnor. \n \nI tvärsnittspreparat från dessa livmödrar räknades \nkärlförekomsten i det endometriella stromat i representativt fördelade synfält motsvarande 20-34 % av den \nendometriella snittytan i de tio preparaten. \n \nDet fanns ett signifikant större antal små kärl i de normala preparaten jämfört med de cystiskt förändrade \n(p=0,0367). Ingen signifikant skillnad förelåg i förekomsten av stora kärl hos de olika grupperna. De små kärlen återfanns framför allt i nära anslutning till körtelgångar, där kapillärer förekom i ansenlig mängd i preparaten från friskt endometrium. Runt de dilaterade \nkörtelgångarna i preparaten med cystiska förändringar var kapillärförekomsten synbart lägre. \n \nEn spekulation angående cystornas patogenes som kan göras utifrån detta resultat är att sämre blodförsörjning kring körtelgångar skulle kunna leda till att sekretet \ninuti körtelgångarna får ökad viskositet, som leder till \nfokala utvidgningar av körtelgångarna genom obstruktion. \nDetta skulle överensstämma med att cystorna anses \nuppkomma i diöstrus när sekretionen påtagligt minskar. Det skulle även vara förenligt med dräktighet som skyddande faktor då den medför ett bättre utvecklat kärlnät i livmodern vilket till viss del kvarstår också efter dräktigheten.